sandrao

imorse tog jag faktiskt på mig löparskorna & begav mig ut i spåret för en springtur. Den första iår faktiskt. Det var väl blandade känslor. för det första vet jag varför jag inte brukar springa spåret, det är ju så otroligt tråkigt.(måste alltid psykpeppa mig att fortsätta springa.) Men det är alltid så skönt efteråt!
idag mjukstartade jag med 2,5 km. känns lite lagom. (måste komma upp i 5 km svängen som ja alltid hade som rutin att springa förut.)